Det var länge sedan jag kände begär efter en bok när jag inte hade möjlighet att läsa. Det var nästan så att vid skiftets slut så längtade jag mer hem till boken än till min sambo, men bara nästan. Det var också längesen en bok grep mig så mycket, slukade mig och fick mig att både skratta och fälla tårar.

Detta är Rothfuss debutroman och även om det inte står skrivet någonstans på omslaget så är det den första i en serie på jag vet inte hur många böcker då andra boken inte är klar än. Det var faktiskt skönt att sakta inse att historian inte skulle vara slut på de 660 sidorna. Nu har jag i och för sig förstört det nöjet för alla som läser detta men boken är ändå läsvärd. Det är en historia i en historia. Värdshusvärden Kote som egentligen är den legendariska Kvothe berättar för en krönikör sin historia så som det verkligen hände då legenderna om honom är mer än en aning överdrivna eller helt fel. Samt hans sökande efter de mytomspunna Chandrian. Jag läste boken på engelska. Jag tror inte den har kommit ut på svenska än. Miljöerna, i en fiktiv värld, påminner stundtals mycket om Irlnd och Skottland. Både på små subtila ledtrådar som dyker upp men också mycket på språkets nyanser och på Rothfuss ordval.

Det var den korta baksidestexten som fångade mitt intresse.

"I have stolen princesses back from sleeping barrow kings. I burned down the city of Trebon. I have spent the night with Felurian and left with both my sanity and my life. I was expelled from the University at a younger age than most people are allowed in. I thread paths by moonlight that others fear to speak of during day. I have talked to gods, loved women, and written songs that makes the minstrels weep. My name is Kvothe. You may have heard of me."

Boken har spänning, humor, sorg, drama, äventyr, magi, sånger och kärlek. Jag längtar med hela mitt hjärta tills uppföljaren kommer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har beslutat mig för att gå vidare. LordK har varit kul att skriva i men rätt så länge har jag tänkt på att göra något nytt. Därför har jag nu kommit till beslutet att sluta skriva här och istället skriva här: http://kent-johnsen.blogspot.com  ...

Leona rakade av mitt hår för några veckor sen och det växte ut så som hår gör. Hår ser lustigt ut vid en viss längd när det är exakt lika långt överallt så häromkvällen övertalade jag henne att köra trimmern igen. Den gången blev det en halv mohikan....

En dag som idag skulle man kunna skriva ett inlägg om midsommarens historia med blot och fallossymboler. Man skulle kunna skriva betraktelser om små grodors ögon eller örons varande eller icke varande, men jag låter bli för allt det där är gjort reda...

Man sitter där med den nya TVn framför sig. Det är en platt plasmahistoria och man är så nöjd. I handen håller man fjärrkontrollen och har bestämt sig för att programmera in alla kanalerna på rätt plats. Sån där automatisk inställning som TVn gör sjä...

Det har tillat in en massa sommarjobbare på mitt arbete och jag och min kollega har en tillägnad åt oss. En trevlig grabb.   Förr så var sommarjobbarna ett gäng man gladeligen satte sig och snackade med. Det var nytt folk som man hade mer gemensa...